Har du skapat en riktigt bra kravspecifikation enligt konstens alla regler och blivit förvånad över att resultatet ändå inte blev vad du hade tänkt dig? Delad dokumentation är nämligen långt ifrån samma sak som delad förståelse.
Kravanalytikern arbetar i ett brett spektrum som sträcker sig från verksamhet till IT och har därför ansvar och möjlighet att låta olika grupper komma till tals. I detta ligger att fånga verksamhetens verkliga behov. Därför är det viktigt att kravanalytiker kan bygga goda relationer, facilitera kreativa möten, coacha, samarbeta och att hjälpa människor att uttrycka sig.
En nyckel till framgång för kravanalytiker är förmågan att lyssna in och förstå återkoppling från olika intressenter och att sedan driva förändring. Kravanalys borde, och mår bra av, att lägga fokus på att förstå slutanvändarnas och andra intressenters behov, förväntningar och vad som skapar värde för dem. Det är också nödvändigt att kontinuerligt samla in data och insikter i form av återkoppling från användarna i syfte att identifiera förbättringsområden. Informationen kan användas som underlag till en kravspecifikation och ett önskat nytt läge.
Delad dokumentation inte lika med delad förståelse
När kravspecifikationen är klar är det bara att dela med utvecklarna som i sin tur kan börja bygga det som står där. Glasklart, eller hur? Inte direkt. Den som tror att det fungerar att lämna över ett dokument med krav till utvecklarna utan dialog kommer att få det ganska jobbigt när det tolkas på andra sätt än som det var menat, och att resultaten blir annat än förväntat.
Delad dokumentation är inte lika med delad förståelse. All nödvändig information finns inte med i kravspecifikationen och det är svårt att avspegla kunskap och insikter som skapas i ett samarbete mellan människor på bara några få rader text. Så istället för att skapa kravanalysens delar på egen hand, är det bra att samarbeta tillsammans med medlemmar ur hela utvecklingsteamet. Först då skapas samsyn kring det jobb som ska göras.
Glöm inte att kommunicera
Alla har olika intressen; utvecklaren vill skriva kod, testaren testa och kanske finns det inte alltid tid till att göra alla steg tillsammans. I dessa fall bör det ändå vara ett minimum att ha en dialog kring kraven innan kodningen sätter igång. I dialogen har utvecklarna möjligheten att ställa frågor och ventilera tankar i ett tidigt skede vilket ger bättre förutsättningar för en smidigare utveckling.
Med hjälp av kommunikation minskas risken för oönskade utfall från ett annars väl utfört kravarbete och istället ökas sannolikheten att resultatet blir som förväntat. Samarbete har också andra positiva synergieffekter, nämligen att de som är med och skapar känner gemensamt ägandeskap och delar stolthet över resultatet. Om även andra teammedlemmar får förståelse för de bakomliggande behoven blir det lättare för dem att bidra med bra lösningar på problem och det kan också påverka vilka krav som ställs.
